Det får var nog nu, säger Peter Björnsson och Rolf Nilsén i Killeberg.
De senaste kostnadsökningarna vad gäller va-taxan samt renhållningstaxan i kommunen anser de vara oskäliga.
Killeberg
– Det får var nog nu, säger Peter Björnsson och Rolf Nilsén i Killeberg.
De senaste kostnadsökningarna vad gäller va-taxan samt renhållningstaxan i kommunen anser de vara oskäliga.
Den 1 juli i fjol trädde en ny va-taxa i kraft. Från och med den 1 november i år var det dags för renhållningstaxan att justeras uppåt.
– När det gäller va-taxan handlade det om en 30-procentig höjning och när det gäller renhållningen ligger höjningen på 20 procent, säger Peter Björnsson.
De båda männen som bor i Killeberg sitter med räkningarna framför sig, upprörda över höjningar som de anser borde få fler kommuninvånare att höja sina röster.
De tycker att de stora kostnadsökningarna borde ifrågasättas i mycket större utsträckning.
Peter Björnsson hänvisar bland annat till den sammanställning som Svenskt vatten gjort över de kommuner som har högst respektive lägst va-taxa. Här hamnar Osby på tolfte plats bland dem med högst.
Samtidigt konstaterar Svenskt vatten att kommuner med låg befolkningstäthet och stora avstånd har färre betalande per meter ledning och högre kostnader per ansluten för renings- och vattenverk.
Och mycket riktigt, de kommuner med högst taxa har samtliga ett invånarantal på färre än 16 000 personer. Det kan också handla om skärgårdskommuner.
De kommuner som å andra sidan har lägst taxa är till största delen kommuner som har fler än 75 000 invånare eller är kranskommuner till storstäder.
För Osbys del handlar höjningen av va-taxan till stor del om eftersatt underhåll när det gäller ledningsnätet.
Enligt lag så ska va-kollektivets kostnader täckas av de avgifter som kommunen tar in. Detta innebar en kraftig höjning av taxan i fjol.
Vid årsskiftet 2014-2015 låg underskottet inom va-verksamheten dessutom på 2,7 miljoner kronor.
– Vi ska komma ihåg att ska ledningarna bytas ut i den takt som politikerna önskar ligger kosntaden på runt hundra miljoner kronor på tio år, förklarade Lars Svensson på SBVT (Skåne Blekinge vattentjänst) i en intervjud i maj i fjol.
– Så här hade det aldrig kunnat skötas inom näringslivet, påpekar Peter Björnsson. När det gäller vatten och avlopp borde man till exempel göra avsättningar till underhåll av ledningsnätet varje år. Många som vi pratat med är lika arga som vi.
När det gäller renhållningsavgiften är irritationen lika stor.
– Vi hjälper ju Ögrab att sortera avfallet, menar Peter Björnsson och tillägger att kommunen borde ifrågasätta kostnaderna.