Från fåglarna i Oman till det okända havet Vänern. När den tredje upplagan av Göinge naturfestival arrangerades på Naturbruksgymnasiet i Osby visades bilder tagna runt knuten såväl som på andra sidan jorden.
Första året Hässleholm, andra Hästveda. När naturfestivalen i helgen arrangerades för tredje gången var det Osbys tur.
– Det har fungerat väldigt bra. Det är rätt mycket folk från Malmö och Lund som tagit tåget hit, säger arrangören och naturfotografen Mikael Gustafsson.
Festivalen började i år i Oman. Därifrån fick publiken följa med vidare till Antarktis och Papua Nya Guinea, via Vänernhavet. Alla som visade bilder och föreläste ställde upp helt ideellt och inträdet var gratis. Göinge naturfestival skiljer sig från mängden.
– Det finns ju ett par naturfestivaler, bland annat i Eslöv och en stor som i Hässleholm i mars, men de är ju mer kommersiella. Det kostar ju väldigt mycket pengar att gå på dem så vi tycker det här är lite roligare, säger Mikael Gustafsson.
Istället för inträde uppmanades besökarna att skänka pengar till Naturskyddsföreningens projekt “Rädda skogen” och förhoppningen var att komma upp i 10 000 kronor.
– Jag har varit med och arrangerat andra festivaler där vi betalat någon bildvisare 100 000 kronor och det gör vi ju inte direkt här, men detta rimmar ganska mycket med Naturskyddsföreningens värderingar. Det är mycket det sociala, man träffas och har trevligt. Sen är såklart visningarna jättebra också.
En populär del av naturfestivalen är den årliga fototävlingen.
Besökarna uppmanas att på förmiddagen ta med sina tre bästa naturbilder och när festivalen är över utses en vinnare.
Årets vinnare heter Ingmar Kristiansson och han vann med sin dykande Storskrake.
– Det är i högsta grad en livfull bild. Jag fotograferar mycket fågel när jag får tillfälle till det, men jag har bytt projekt lite. Jag försöker fånga fåglarna i situationer som inte är så uppenbara och det var på det sättet som denna bilden kom till. Jag har inte sett någon liknande bild tidigare, säger en stolt förstapristagare.
Han beskriver att han vid tillfället tog “förfärligt många bilder”, där han låg på marken med kameran strax över vattenytan.
– Det är ju viktigt att hitta linjerna, men detta går ju fort, på en tusendel av en sekund. Så man hinner aldrig uppfatta i sökaren hur det verkligen ser ut. Sen får du ju vara beredd hela tiden, det går ju liksom inte koppla av när du sitter där ute, säger Ingmar Kristiansson.