När en Osbybo ansökte om att göra om en villa till ett boende för ensamkommande flyktingbarn sa kommunen nej. Ärendet överklagades och länsstyrelsen gav Osbybon rätt.
Nu är kommunen redo att driva ärendet hela vägen upp till högsta instans.
– Vi tänker gå hela kedjan till överdomstolen, säger Kurth Stenberg (S).
Om en byggnad ska byta användningsområde krävs det ett nytt bygglov. Innan det sker så ska kommunen lämna ett förhandsbesked i frågan om den planerade åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.
Det var ett sådant förhandsbesked som tillsyns- och tillståndsnämnden i Osby lämnade den 10 september i fjol angående en bostad som skulle göras om till ett hem för vård eller boende, HVB, för ensamkommande flyktingbarn.
Nämnden ansåg inte att ett sådant boende var lämpligt i ett villakvarter och lämnade därför ett negativt besked.
Osbybon överklagade ärendet till länsstyrelsen – och fick rätt. I sitt beslut skriver länsstyrelsen att Osbybon är tydlig med att verksamheten som planeras är avsedd för flyktingbarn utan vårdbehov, vilket gör att det huvudsakliga syftet blir boende snarare än vård.
Vidare hänvisar de till mark- och miljööverdomstolen som i två domar har kommit fram till att det inte är ”väsentligt ändrad användning” att ändra vandrarhem eller hotell till asylboende.
Domstolen ansåg att “asylboende definitionsmässigt kan beskrivas som tillfällig vistelse och närmast är att likställa med boende på hotell, vandrarhem eller camping”.
Något som tillsyns- och tillståndsnämnden ordförande Kurth Stenberg (S) inte håller med om.
– Man jämför det med hotell och lite annat smått och gott vilket detta inte är. Man går också på den sökandes linje om att detta inte är ett vårdboende. Det kan man ju inte göra. Det finns ingen chans i världen att man bara kan skriva att det inte ska vara vårdboende. Ska man ha hand om ensamkommande flyktingbarn så kan du inte veta innan var vårdbehovet finns. Det tycker vi är lite konstigt, säger han.
Stenberg menar också att ett HVB-boende per definition är ett boende med vårdinslag och att nämnden inte hade haft några problem att ge tillstånd om man istället ansökt om exempelvis ett familjehem.
– Vi skickar det till mark- och miljödomstolen. Skulle det bli negativt så prövar vi det i överdomstolen. Vi tänker gå hela kedjan för det är viktigt att veta detta, om en fastighet i ett villakvarter plötsligt kan bedriva vårdboende.
Enligt Maria Philipsdotter Svensson, som hanterat ärendet på länsstyrelsen, är det dock inget anmärkningsvärt med ärendet.
– Vi följer den gällande praxis som utvecklats under hösten.
Har den utvecklats med anledning av det ökade behovet av asylplatser?
– Nej, det är bara det att det alltid funnits tolkningsutrymme i de här fallen. Så det är ingen ändring av praxis i detta, det är bara ett förtydligande, säger hon.