– Det finns inget alternativ till systemet med nämndemän, men utbildningen måste bli bättre.
Det säger nämndeman Kjell Nilsson som är upprörd efter den senaste tidens händelser vid Solna tingsrätt då två nämndemän har uteslutits ur partiet efter en kritiserad dom där en man friats för misshandel (se faktaruta).
– Deras agerande och resonemang är oförsvarligt och jag har aldrig varit med om något liknande, eller något som ens är i närheten av detta haveri.
– Däremot vänder jag mig emot den kritik mot nämndemannasystemet som väckts till liv i samband med detta. Det finns nämligen inte något godtagbart alternativ till systemet. Ett system som skulle kunna fungera perfekt med till exempel en bättre utbildning.
Kjell Nilsson har lång erfarenhet av nämndemannauppdraget. 1986 utsågs han till nämndeman, nominerad av Socialdemokraterna. Fem år senare blev han ordförande i Hässleholms nämndemannaförening och han är även medlem i förbundsstyrelsen och regionombud för Skåne-Blekinge.
Han menar också att processen som leder fram till utnämningen borde bli bättre. Att de partier som nominerar gör det för lättvindigt.
Hur då för lättvindigt?
– Jag tror inte människor riktigt förstår vad det innebär att vara nämndeman. Att det är ett hedersuppdrag som innebär engagemang och att det är något man måste leva upp till. Där måste det bli bättre information innan nomineringarna. Av de politiska partierna.
Vad fattas när det gäller utbildningen?
– Utbildningen är undermålig. Nu innebär den tre timmar obligatorisk utbildning. En endagsutbildning borde vara ett minimum.
– En nämndeman från Malmö gick just den tre timmar långa utbildningen i Malmö. Sedan kom han till oss för att gå den en gång till.
Kjell Nilsson har sitt nämndemannauppdrag i Hässleholm tillsammans med fem andra från Osby. Sammanlagt är de 30 nämndemän i Hässleholm. Omsättningen har under de senaste åren var hög.
Många som kommer och går?
– Ja, under varje valperiod har en tredjedel av våra 30 nämndemännen varit nya. Jag är av den uppfattningen att det fattas engagemang hos många. Att de inte riktigt förstår vad som krävs av dem.
Hur märks det att engagemanget är dåligt?
– Till exempel när vi i nämndemannaföreningen arrangerar träffar och föredrag kommer det inte alls så många som är önskvärt. Vi har bland annat haft studiebesök hos tullen och seminarium om ”Brottsoffer på nätet”. Är man seriös och tar sitt uppdrag på allvar så borde man vilja förkovra sig så mycket som möjligt.